Gunnar Ekelöf – Det Gylne Rosenkorset https://www.rosenkorset.no Veien til transformasjon Mon, 21 Oct 2019 17:17:59 +0000 nb-NO hourly 1 https://wordpress.org/?v=6.8.5 https://www.rosenkorset.no/wp-content/uploads/2019/09/cropped-image-32x32.png Gunnar Ekelöf – Det Gylne Rosenkorset https://www.rosenkorset.no 32 32 Gå till stranden… https://www.rosenkorset.no/ga-till-stranden/ Mon, 21 Oct 2019 17:17:59 +0000 https://www.rosenkorset.no/?p=2071 Les mer »Gå till stranden…]]> Gå till stranden, mumlande i vinden Gå till strandens stenar med din ångest. Ser du, där är havet, här är landet: Verkligheten! Du kan röra den med handen. Lyft en sten från världens tunga hjärta, Väg den i din hand och låt den falla. Lyft en sten och kasta den i vattnet, Låt ett livlöst minne sjunka ner i glömska . . . Ser du nu att stranden var ett radband, träden böner, Be om grönska, liv och glädje, sten för sten: I din mun skall sånger växa, starkare än vinden, Och din själ skall bära känslor, djupare än lyckan. Du skall stilla stormarna i världens hjärta, Du skall fläta blixtarna till enkla kransar Och när alla stenars tyngd och död är sonad Skall du gå befriad till ditt rika lugn.

Gunnar Ekelöf

]]> En värld är varje… https://www.rosenkorset.no/en-varld-ar-varje/ Sat, 19 Oct 2019 21:18:08 +0000 https://www.rosenkorset.no/?p=1828 Les mer »En värld är varje…]]> En värld är varje människa, befolkad av blinda varelser i dunkelt uppror mot jaget konungen som härskar över dem. I varje själ är tusen själar fångna, i varje värld är tusen världar dolda och dessa blinda, dessa undre världar är verkliga och levande, fast ofullgångna, så sant som jag är verklig. Och vi konungar och furstar av de tusen möjliga inom oss är själva undersåtar, fångna själva i någon större varelse, vars jag och väsen vi lika litet fattar som vår överman sin överman. Av deras död och kärlek har våra egna känslor fått en färgton. Som när en väldig ångare passerar långt ute, under horisonten, där den ligger så aftonblank. – och vi vet inte om den förrän en svallvåg når till oss på stranden, först en, så ännu en och många flera som slår och brusar till dess allt har blivit som förut. – Allt är ändå annorlunda. Så grips vi skuggor av en sällsam oro när något säger oss att folk har färdats, att några av de möjliga befriats.

Gunnar Ekelöf
Färjesång

]]>